Tristan, min prins, har nu börjat sova i sin säng, som står i vardagsrummet. Hela nätter sover han där. Med jämna tvåtimmars mellanrum vaknar jag av lite gny från prinsens säng, klart grabben ska få lite vickning! Han verkar njuta mer än mig av denna nyvunna frihet. Jag saknar trängseln, värmen och närheten. Men visst, lite drygt har det varit att blir utsparkad ur sängen av en liten liten bebis.
Efter klockan 6 målet i morse traskade jag ner för backen till badhuset och simmade 500m. Det är inte en skrytlängd, men den är bättre än att sega i sängen, eller bättre för psyket i alla fall, och det är ju särskilt skönt att basta på vintern. Jag tänker mig att jag sover tuppis med lillkillen om några få timmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar