Prinsen växer!

Det händer grejer kan jag lova! I söndags sprack första tanden upp.
Som livets första snödroppe gick den först att skymta under ett tunt tandkött som sen lät ge med sig. Två dagar senare fick den sällskap. Så nu kan Tristan le utan att skämmas, ty hans nya kroppsdelar är vita kan jag lova. Om detta talar han mycket. Antar jag. För vad är det annars han pratar om, det är väl typ det största i hans liv. Eller kanske att han pratar om sitt liv som matvrak. För det har accelererat som en racerbil. Pulvergröt med fruktpuré till frukost var dag. Idag hela portionen, och gnäll när skedarna kommer långsamt. Han vet vad han vill. Och hur han ska få det.
Eftersom att jag ska börja arbeta igen i maj, är det nu hårdträning på mat. Igår mumsade han glatt i sig hemgjord broccolipuré. Jag var lite sugen på att bjuda på frukt till efterrätt (i förrgår fick han suga på äpple efter maten, och med sina två små tänder lyckade han då skrapa upp lite fruktkött), men hindrade mig och med motiveringen att det är typiskt dumt att göra honom till sockertorsk som fem månader!

Bilder kommer senare!